Barnkonventionen blev lag den 1 januari 2020. Trots det visar en undersökning från BRIS att implementeringen brister i Sveriges kommuner. Få har gjort arbetet som krävs för att barnkonventionen skall kunna implementeras i sina verksamheter, 2 av 5 saknar en strategi för implementering och många har bara kommit igång med en initial konsekvensanalys, som ofta bedrivs helt traditionellt och analogt.

Digitalisering står högt på dagordningen i många av landets kommuner. Trots det går arbetet långsamt, man använder inte alls digitaliseringens möjligheter i tillräckligt hög grad och AI finns nästan inte ens på horisonten för många kommuner ens inom IT-arbetet. I de verksamheter som jobbar med barn är det nästan ingen som får komma i närheten av AI genom sina jobb, trots att barnen utsätts för AI dagligen genom social media, utbildningsplattformar som använder YouTube och genom deras mobiler.

Dessa två utmaningar möts inom den globala fältstudien som UNICEF initierat där Lunds kommun, Helsingborg och Malmö Stad, tillsammans med AI Sweden och Lunds universitet är med som ett utav femton initiativ.

UNICEF har utifrån ett barnrättsperspektiv identifierat stora risker med AI, men också stora möjligheter, och projektet syftar till att utvärdera metoder för att barnrättsperspektivet skall säkerställas vid införande av AI-system.

Målsättningen är att projektet ska skynda på det viktiga arbetet med att implementera Barnkonventionen med hjälp av digitaliseringens möjligheter genom att konkretisera, förstå och testa på hur man kan göra försök och på sikt kunna förändra de hinder som finns för att ta hjälp av AI men också för att vi ska lära hur vi hanterar de svåra frågorna som uppstår kring integritet och säkerhet när barnen själva behöver bli delaktiga i arbetet om sin egen framtid. 

Välkommen till ett livesänt samtal där vi kommer utforska, inspirera och försöka konkretisera utmaningarna och möjligheterna för kommunerna att säkra barnens rättigheter och stärka den social hållbarheten.